Sankta Valborg 710-779.
Om helgonet Sankta Valborg förtäljer de medeltida legendarierna, att hon var född i England omkr. år 710, dotter till den helige anglosachsiska konungen Rickard och drottning Wunneheyda samt befryndad med Bonifacius, Tysklands apostel. På begäran av denne avreste hon tillsammans med två andra fromma kvinnor som missionär till Tyskland, dit hennes båda bröder: Wunnibald och Willebald tidigare rest för att utbreda kristendomen. Valborg ankom till Mainz omkring 750 och blev slutligen abbedissa vid det av bröderna grundade nunneklostret i Heidenheim i Schwaben. Hon avled där 25 febr. 779. Hennes kvarlevor blev 871 överförda och skrinlagda i det Heliga Korsets kyrka i Eichstadt.
Hennes festdag bestämdes i samband med helgonförklaringen till den 1 maj och redan under 900-talet blev kyrkor och altaren i Rhenlandet invigda till hennes ära. Kulten spred sig sedan snabbt till Nordtyskland, Belgien och England.
I konsten avbildas hon vanligen i abbedissedräkt med en stav i ena handen och i den andra en bok, varpå står en oljekruka. Till tecken på sin kungliga börd har hon ofta en krona antingen på huvudet eller liggande vid sina fötter. Stundom avbildas hon med ett kors i handen vid ett skepp, vari två nunnor sitter. Denna framställning symboliserar hennes missionsresa.
Valborgskulten fick stor betydelse i Tyskland och hon anropades särskilt som befordrare av markens fruktbarhet. I anslutning härtill avbildas hon även med tre ax i handen. Folkloristerna satte tidigt hennes namn i samband med de förkristna sedvänjor och bruk, som var förenade med förstamajfirandet, och förklarade Sankta Valborg helt enkelt vara en kristnad frukbarhetsgudinna. Emellertid torde här föreligga en samman-smältning av förkristen fruktbarhets- och kristen helgonkult.
l förkristen tid firades den 1 maj av de keltiska folken som vårens första dag, och i tysk tradition är denna dag tidpunkten för vårens speciella magi, vad beträffar husdjurens trivsel, åkrarnas kommande gröda och samlandet av växter för folkmedicinska kurer. Genom Valborgskulten blev dagen en viktig folklig festdag och det är troligt att kyrkan genom förläggandet av den heliga Valborgs festdag till dan första maj velat ge en kristen prägel åt en gammal hednisk bemärkelsedag och sedan har hedniska och kristna kultbruk blandats med varandra. Senmedeltidens häxtro gav natten mellan trettionde april och första maj samma betydelse i tysk tradition som påsknatten i den svenska. Till skydd för boskap och gröda tändes då valborgsmässoeldar, en sed som i Sverige är äldst längs östersjökusten, men som i senare tid blivit allmän över hela landet, samtidigt som den förlorat sin betydelse av skyddande årseld och blivit en allmän hälsning till våren.
Sankta Valborg var ett betydande helgon och de olika berättelserna om hennes liv och underverk upptar inte mindre än 70 foliosidor i helgonkrönikan. En av de hymner, som sjöngs till hennes ära, är också meddelad, likaså några böner och en antifoni.Ursprungligen var hon alltså ett speciellt tyskt helgon, vars dyrkan jämförelsevis sent kom till Norden. Så vitt känt har i Sverige ingen annan kyrka eller kapellbyggnad invigts till hennes ära mera än Sankta Valborgs kapell i Hultarp i Nässjö socken. Hennes namn förekommer inte heller i de äldre svenska kalendarierna utan först i de från medeltidens slut stammande Västerås- och Linköpingskalendarierna, varför hennes kult med största sannolikhet inte kommit till Småland genom inflytande av de cister-ciensermunkar, som anlade Nydala kloster. Däremot torde den hypotesen vara mer antaglig, att Valborgskulten kommit till Jönköping genom inflyttade tyska köpmän. Det är därför högst antagligt att franciskanermunkar från klostret i Jönköping anlagt kapellet vid Hultarp för att där samtidigt med marknaden kunna få tillfälle att predika för folket. Härigenom blev det möjligt, att samla mera människor till platsen, vilket gav rikligare tillfällen både för munkarna att utöva sin predikokonst och för köpmännen att göra affärer. Att kapellet blev helgat åt Sankta Valborg kan härleda sig av att hennes festdag just sammanföll med en äldre brukad marknad i Hultarp, kallad Hultarpa marknad och att Sankta Valborg även var köpmännens speciella helgon.